Eden Foundation

För att hamna på Edens forskningslista måste en växt vara ätbar, flerårig och kunna växa utan konstbevattning eller annat artificiellt stöd.

Innan en växt erbjudes till bönderna måste den överleva flera säsonger på fältstationen under samma förhållande som gäller på böndernas åkrar där, den årliga nederbörden är drygt 200 mm/år.

Eden har funnit flera arter som kan växa i detta torra område och ge mat, även i svåra tider.

HISTORIA

När fältstationen etablerades i byn Dalli, Tanout, praktiserade bönderna svedjebruk för att rensa fälten från träd och buskar och för att bli av med fåglar som åt upp grödan. Att ta bort vegetationen löste dock inte matproblemet eftersom hirsen nu förstördes av hårda Saharavindar och jorderosion. Detta förde med sig en ännu lägre avkastning.

Attitydförändringen kom när bönderna kring fältstationen såg vilken påverkan Edens perenner hade på miljön och deras ettårsgrödor.

Bonden öster om fältstationen, vars hirs var skyddad för vinden av träden på fältstationen, rapporterade 1992 att han skördat 130 korgar. Detta var mer än hans sädesmagasin hade plats för och han blev tvungen att bygga ytterligare två.

Bonden väster om fältstationen skördade bara 40 korgar därför att hans åker var oskyddad för vinden och mycket av hans hirs hade blivit förstörd.

Detta sporrade bönderna att beställa frön från Eden för att revegetera sin miljö och idag producerar många av deras Edenträd värdefull frukt.

För mer information, läs om resultaten.

Hirs som skyddats av träden på fältstationen(1992)

Oskyddad hirs (1992)